Strönhult Backagården, Örkened, Kristianstads län, Sverige
1687-08-17 fick Nils Håkansson Trolle ett kungligt brev som innebar att han blev innehavare av hemmanet Strönhult nr 1. Han uppförde då nya hus på gården, eftersom den tidigare bebyggelsen brunnit ner, och förblev boende där intill sin död.
Död
ca 1704
Strönhult Backagården, Örkened, Kristianstads län, Sverige
Vid denna tid fanns en träkyrka i Örkened. Trolle begrovs inne i denna kyrka, troligen som en hedersbevisning. Vid nybyggnationen av den nya kyrkan, när en mur skulle byggas, gjordes utgrävningar och man fann då ett skelett av en mansperson vilken saknade en arm. Efterlevdes av minst två söner och två döttrar från det första äktenskapet. Den ene dottern kvitterade i januari 1706 ut sin fars "gratial" för år 1705.
Senast ändrad
12 Nov 2019
Familj
Elisabeth NNd. mel 1696 och 1704, Strönhult Backagården, Örkened, Kristianstads län, Sverige
1. Maria Nilsdotter Trolle, f. Ber 1668, Edema, Örkened, Kristianstads län, Sverige d. 1740, Strönhult Backagården, Örkened, Kristianstads län, Sverige (Ålder 72 år)
Senast ändrad
12 Nov 2019
Noteringar
Nils Håkansson mönstrade i Västervik 1655-06-21 som korpral vid ryttmästare Bengt Silverloods kompani, Sinclairs regemente (Smålands Kavalleriregemente). Deltog 1655-1657 i ”Karl X Gustavs polska krig 1655-1660” mot Polen. Han avancerade till kornett vid drottningens livregemente till häst. Deltog 1657-1658 i Karl X Gustav:s krig mot Danmark (när Skåne blev svenskt vid freden i Roskilde 26 februari 1658).
När Skåne hade erövrats blev han löjtnant och ryttmästare (motsvarar kompanichef, ansvarade för ett av regementets 8 kompanier om 125 man) i Georg Henrik Lybeckers kavalleriregemente. Hans sigill hade i skölden ett lejonansikte och på hjälmen en uppåtsträckt arm med värja i handen [Biografica 11 enligt ref nedan]. I militärrullan 1670-1671 sägs: ”Löjtnant Nils Håkansson har först tjänt i tyska kriget under smålänningarna, blev sen commenderad stendig corpral i polske kriget, avancerade vid Hans Kungl. Maj:ts Liv. reg. till häst ifrån corpral till cornett och i danska kriget till löjtnant. Kom här 1659 under majorens compani. En retskaffens officer, som ofta i kronans tjänst före ryktet finner tjänsten. Mera meriterad att kommendera ett kompani.” [Krigsarkiv 3.2.2. Rullor 1620-1723] År 1678 har han äntligen avancerat till ryttmästare, och alltså fått befälet över ett eget kompani.
Han gick i pension 1680-09-22, alltså året efter det skånska kriget 1675-1679 när danskarna förgäves försökte ta tillbaka Skåne. Pensionen uppbars vid Smålands kavalleriregemente (där han börjat sin militärbana). [Olof Carlsson: Ryttmästare Nils Håkansson Trolle, Strönhult, Örkened, 1958]. Han utlovades då 200 daler silvermynt årligen i pension, men fick ingen för 1685-1688, varför han klagade hos kammarkollegium. Han fick därifrån beskedet att inga gratialister fått något dessa år.
Kallades 1694 ”Wälboren” av pastorn i Glimåkra. Levde 1703-12-18.