Simon Haraldsson^[1]

fö 1550 - 1613  (> 63 år)

• Namn	Simon Haraldsson
  Födelse	fö 1550	Almås, Virestad, Kronobergs län, Sverige   [2]
  Kön	Man
  Yrke	skattebonde
  Referensnummer	XIII:1975
  Bosatt	Almås, Virestad, Kronobergs län, Sverige
  Död	1613	Almås, Virestad, Kronobergs län, Sverige   [2]
  	Orsak: ihjälskjuten
  	Vådaskjuten av Bengt Svensson i Kruseböke, Hallaryd. Simon satt bakom en gärdsgård. När han reste sig upp träffades han av skottet. Laga ting den 13 mars i Boön, Virestad socken: f 8v: Een rätt berättelse om thett dråpitt som Benckt i Krogza böke bedref på Simon i almååß. Till thett första hade Benckt i Krogsaböke Werf till Måns i almåß, att tinga sigh En BößeLåås, och thett Skiedde om Fredagz aftonen, och han Lofuade honom, att han Skulle sam ma Låås bekomma om Lögerdagz aftonen ther Efter, och Nähr löftit ther om Wahr wthgifuit, gick han ther fram om, till Pär Jönsons i Fällult, och lät Skruga sigh En Bößöpipa, och i förn:de Fällult, ähr Bäncktz söster boandes huilkin honom mäd ööll Länger dualde, ähn han sielfue hade achtatt, Tå begiährade hon, att han wille gå till säng och huila sigh, då föruägrade han thet, föregifuandes, att kiörkouägen Skulle wahra för långer om Söndagz Morgo nen till Hallarydh, och drogh sin samma wägh till almååß igän, tädan han kom, och knappade på låsasmedens Stufuo, frågandes Efter Låsen, som han tilförena hade tin gatt, tå kom låsasmedens Tiänista Piga wth, och han frågade huar Smiden Wahr, hon suahrade honom, han ähr borto i giärdet och ligger, då begiährade han att hon wille wahra honom fölgachtigh till honom, och hon fölgde, och Nähr han fram kom, helsade han honom, och the begynte att Skemta och lee sedan han helsatt hade, och Nähr the wthskiemtadt hadhe, wredh Benckt sin bößa Nid på armen, Menandes Skiuta i Wädret till större Lust, och tå war gamble Simon komin af sin koia, och kom oföruahrandes i Mishuggh, då förfärades Bänckt och Simon frågade huem honom Skiöt, då suahrade hans son Som f 9r: Som kallar sigh brokin, thett giorde Bänckt i krogsaböke och i thet samma stegh han lijtit ifrån Bänckt och sadhe, du Skaldt få Jtt Tusind knäfla för min fader du Skiött. Män benckt beddes före, och sade halt wp ty Jagh wiste inthe ther af, och Strax Skiött han honom hans Arm af, Tå ropade åther Simon, o min son blef du Skutin medh, han suahrade Näj Män Jagh Skiöt En then bästa wän Jagh hade, och gaf Sigh ther Widh, då frågade Simon, huem wahr then han sade thett Wahr Bänckt i Krogzaböke. Tå sade Simon Brookin, Jagh rädis tu hämpnades för snardt, ty Jagh blef Jnte Skutin mehr ähn lijtit i Armen. Tå blef Botill i Wahre och Pär Nilson tilfrågade huru the sünt hade, om then Platz och lägenhet, som ther wahr, där Simon i Almåß blef ihiälskutin af Benckt Suenson i krogsaböke, då be- rättade the, att Benckt hade ständit wth mäd En hiärisgård och afskiötit sin Bößa, och Jcke långdt ther ifrån, hade förn:de Simon bögdt sigh En koia, för fiendens rädhoga skull, och Bänckt hade wändt bößan afSidiS wth mäd boden, och Nähr Loddet hade drabbat Simon, hafuer han wahrit stadd wthan för koio dören i paS 9 Alnar. Och Efter En Simons Son och En hans dotterson Stodo bådha Jemte wid Bänckt, Nähr han af Skiöt Bößan, och huarken the, Eller Någon Anden, wiste Bänckt hafua haft Någon afundh Eller Trättomåll, mäd Simon, därföre hafuer Nämpnden huar för Sigh, samt mädh theßa tuå, som Ransakat hafua. Giordt här på Lagboken theras högsta Eedh, att the wth af alla omständigheter, Jcke kunde Anders förnimma, ähn att samma Man- f 9v: Mandråp Äjr Skiedt mädh Wådha, och Ey mädh W[illia] Therföre blefft Effterlåtit att Bänckt Måtte gå En 12 M[an-] na Edh, som han tilförende på Häradztingit wthfäst hade, att han Aldrigh hade i acht, Eller Wilia, att giöra Simon Nå- gon Skadha, Eller wiste att förn:de Simon St[o]dh tijtt i Laden som han wände sin Bößa och afskiödtt. Theße ähro hans Edmändh Suen Soneson Jon Nilson i Barkult Jöns i Barkult Jöns i Kiölabodha Nils i Kiölshult Jöns Jonson i Koparebögd Måns i Koparebögd Simon i Foglult Håkena i Linnefalle Wdde i heggabögd Måns i Linnåås Och Efter förn:de Bänckt sigh i så måtto mädh Edh och lagh befriat hafuer Som förberördt ähr, Therföre kunde häradtz Nämpnd Jcke domma honom lijfuet af, Wthan Efter som thet 2 Capitell i dråpmåla balken mäd wådha wthuisar N. till Wådabot. Längst ned å folio 8v står skrivet med senare handstil: x Modern version: Laga ting den 13 mars i Boön i Virestad socken. En rätt berättelse om det dråp som Bengt i Krogza (Kruseböke i Hallaryds socken) begick på Simon i Almås. Till det första hade Bengt i Krogsaböke varit till Måns i Almås att tinga sig ett bösselås och det skedde en fredagsafton och han [Måns] lovade honom att han skulle samma lås bekomma om lördagsaftonen därefer. När löftet om varan utgivits gick han där fram om till Per Jönssons i Fälhult och lät skruga sig (skaffa?) en bösspipa. Där i Fälhult är Bengts syster boandes vilket han med öl länge dvalde. När han skulle avta så begärde hon att han skulle gå till sängs och vila sig men det förvägrade han, givandes svaret att kyrkovägen skulle vara för lång på söndagsmorgonen till Hallaryd och drog samma väg till Almås igen. När han kom och knappade på låsasmedens stuga, frågandes efter låset. Då kom låsasmedens tjänstepiga vido ch han frågade var smeden var och hon svarade honom att han är borta i gärdet och ligger. Då begärde han att hon skulle födra honom fölgaktligen till honom och hon följde och när han kom fram hälsade han honom och begynta att skämta och lee sedan han hälsat hade. Och när de skämtat hade vred Bengt sin bössa ner på armen, menandes att skjuta i vädret till större lust och det var då gamle simon kom ut sin koja och kom oförvarnandes i misshugg. Då förfärades Bengt och Simon frågade hvem hono skjöt. Då svarade hans son som kallar sig Brokin: Det gjorde Bengt i Krogsaböke och i detsamma steg han lite ifrån Bengt och sade att du kallt få tusin knäfla för min fader du skjutit. Men Bengt beddes före och sade halt att "jag visste inte därav" och strax skjöt han [Brokin] honom hans arm av. Då ropade åter Simon: Å min son, blev du skjuten med? Och han svarade: "Nej men jag skjöt min den bästa vän jag hade" och gav sig där vid. Då frågade Simon varför sedan han sett Bengt i Krosaböke. Då sade Simon: Jag är rädd att du hämnades för snart, ty jag blev inte skjuten mer än lite i armen. Sedan blev Botill i Wahre och Pär Nilsson tillfrågade huru skjutningen hade, om den plats och läge som där var, där Simon i Almås blev ihjälskjuten af Bengt Suensson i Krogsaböcke. Då berättade de att Bengt hade stått med en bössa vid en gärsgård och avskjutit sin bössa och icke långt därifrån hade förnämnde Simon byggt sig en koja, för fiendens rädhoga skull, och Bengt hade vänt bössan åt sidan och när lodet hade drabbat Simon var han ståendes vid kojans dörr. En Simons son och en hans dotterson stod båda jämte vid Bengt när han skjöt bössan och varken de eller någon annan visste Bengt hava haft någon avund eller trätomål med Simon. Därför have nämnden hvar för sig samt med dessa två som rannsakat hava gjort här på lagboken deras högsta ed, att de av alla omständigheter inte kunde annat förnimma än att samma man mandråp skett med våda och ej med vilja. Därför blevt det efterlåtit att Bengt måste gå en tolvmanna ed som han tillförande på häradstinget vidfästa hade att han aldrig hade i akt eller vilja att göra Simon någon skada, eller visste att förnämnde Simon stod vid ladan som han vände sig sin bössa och avsköt. Dessa är hans edmän: Suen Sonesson, Jon Nilsson i Barkhult, Jöns i Barkhult, Jöns i Kiölaboda, Nils i Kiölshult, Jöns Jonsson i Kopparebygd, Måns i Kopparebygd, Simon i Foghult, Håkena i Linnefall, Wdde i Heggabygd, Måns i Linnås och efter förnämnde Bengt sig i så måtto med ed och lag befriat haver som förberört är. Därför kunde häradsnämnden icke dömma honom livet av, utan eftersom det 2 kapitlet i dråpmåla-balken med våda utvisar till vådabot.
  Senast ändrad	23 Jan 2019

  
  

  Vigsel	Ja, datum okänt
  Barn	+ 1. Kerstin Simonsdotter,   f. ca 1561, Almås, Virestad, Kronobergs län, Sverige d. ca 1639, Skogen, Loshult, Kristianstads län, Sverige (Ålder 78 år)   2. Jon Simonsson,   f. ca 1575, Almås, Virestad, Kronobergs län, Sverige + 3. Bengta Simonsdotter,   f. ca 1576, Almås, Virestad, Kronobergs län, Sverige   4. Sissa Simonsdotter,   f. ca 1580, Almås, Virestad, Kronobergs län, Sverige   5. Måns Simonsson, Brokin,   f. ca 1587, Almås, Virestad, Kronobergs län, Sverige   6. Haraldus Simonis Almosius,   f. ca 1590, Almås, Virestad, Kronobergs län, Sverige d. ca 1662, Vislanda, Kronobergs län, Sverige (Ålder 72 år)
  Familjens ID	F6498	Familjeöversikt  |  Familjediagram
  Senast ändrad	23 Jan 2019

  
  

• Noteringar

  Simon i Almås var far till kyrkoherden Harald Simonis Almosius i Wieslanda, fader till Prosten Elias Wiesel och Stamfar för den gamla Wieslanda Slägten (Jfr. Biograph. Lex. E. Wiesel) Årstaholm d 15 jan. 1853 G.O.H.n Cavallius. Simon i Almås är anfader till bland andra författaren Per Lagerqvist, polarforskaren Salomon August Andrée, prästen och nykterhetskämpen Peter Wieselgren. Måns Brokins -- även hans far Simon kallade honom Brokin, och inte Måns -- bäste vän Bengt [Svensson] i "Krogsaböke" (Kruseböke, Hallaryd, Blekinge) kom och hälsade på Brokin. När Bengt såg sin vän sköt han ett skott ut i luften som en glad hälsning -- och träffade gamle Simon! Han kom nämligen just då ut ur kojan han bodde i alldeles vid gränsen mellan Sverige och Danmark. Simon skrek till, och Brokin -- som TRODDE att hans far blivit dödad -- sköt Bengt och sköt då av honom ena armen. Då frågade Simon om även sonen blivit skjuten. "Nej, jag bara sköt en av mina bästa vänner", svarade Brokin. "Jag är rädd att du hämnades för snart," sa då Simon, "jag blev bara skjuten lite i armen." Sedan förklaras inget om hur det kom sig att Simon dog, utan det sägs bara att det är en rätt berättelse om hur dråpet på Simon i Almås gick till. Tydligen är det en renoverad dombok som vi har tillgång till, och den som en gång kopierade från originalet har råkat utelämna ett (eller flera) stycke(n). Besökte 1595 hertig Karl av Södermanland (sedermera Karl IX) och utverkade nåd för sin frände Per Folkesson i en livssak.

  
  

• Händelse-karta

  Födelse - fö 1550 - Almås, Virestad, Kronobergs län, Sverige  Bosatt - - Almås, Virestad, Kronobergs län, Sverige  Död - Orsak: ihjälskjuten - 1613 - Almås, Virestad, Kronobergs län, Sverige   = Länk till Google Earth

  
  

• Källor

  [S433] Mikaël Stenelo. [S487] Svenska antavlor 1987:6, nr 110 Göinge-anor, Mikael Persson. [ana 4384t]. Allbo härads dombok 1613 (GHA)