Seth* Arne Nilsson (1927 - 2018): Släktdatabas Listerlandet

Sök

Släktdatabas
Listerlandet

1927 - 2018 (91 år)

Namn	Seth* Arne Nilsson
Födelse	6 Jul 1927	Hörby 6 Brolycke, Mjällby, Blekinge län, Sverige [1]
Dop	23 Jul 1927	Mjällby, Blekinge län, Sverige [1]
	Dopvittnen: Anna Nilsson Hörby 15, Harry Persson 2 Mörby, Robert Nilsson 15 Hörby
Kön	Man
Yrke	lantbrukare
Bosatt	Hörby 6, Mjällby, Blekinge län, Sverige [2]
	Nyare bostadshus på gården.
Död	14 Dec 2018	Hörby 6, Mjällby, Blekinge län, Sverige
	Adress: Hälleviksvägen 288 294 71 Sölvesborg
Senast ändrad	9 Jan 2022

Far	Axel* Neander Nilsson, f. 10 Jan 1892, Istaby 11, Mjällby, Blekinge län, Sverige d. 1 Nov 1940, Hörby 6 Brolycke, Mjällby, Blekinge län, Sverige (Ålder 48 år)
Mor	Edla Erika* Knutsdotter, f. 14 Jan 1889, Hörby 6 Brolycke, Mjällby, Blekinge län, Sverige d. 15 Mar 1973, Hörby 6 Brolycke, Mjällby, Blekinge län, Sverige (Ålder 84 år)
Vigsel	23 Dec 1924
Familjens ID	F3848	Familjeöversikt \| Familjediagram

Familj Levande

Barn

	1. Levande
	2. Levande

Familjens ID F3851 Familjeöversikt | Familjediagram

Senast ändrad 27 Maj 2020

Noteringar
Känd som ”Räva-Sethen”.

Händelse-karta

	Födelse - 6 Jul 1927 - Hörby 6 Brolycke, Mjällby, Blekinge län, Sverige
	Dop - 23 Jul 1927 - Mjällby, Blekinge län, Sverige
	Bosatt - - Hörby 6, Mjällby, Blekinge län, Sverige
	Död - Adress: Hälleviksvägen 288 294 71 Sölvesborg - 14 Dec 2018 - Hörby 6, Mjällby, Blekinge län, Sverige

= Länk till Google Earth

Källor

[S529] Mjällby CI:16 (1921-1931), Bild 1210 / sid 117 / nr 61, fsb sid 286 (AID: v249459.b1210.s117, NAD: SE/LLA/13269).
[S205] Länsstyrelsen Blekinge, http://www.lansstyrelsen.se/blekinge/Sv/samhallsplanering-och-kulturmiljo/skyddad-bebyggelse/Pages/Horby.aspx.
Listerlandet skiljer sig geologiskt från resten av Blekinge. Förutom de så kallade restberg av granit som reser sig över slätten består berggrunden av kalksten som avsattes under kritaperioden, då Listerlandet var ett grunt skärgårdslandskap. Kalkavlagringarna på Listerlandet är från samma period som Kristianstadområdets kritbildningar. Jordbruket på den kalkrika jorden var framgångsrikt redan på 1700-talet, då förutom korn och råg även bovete och havre odlades. När potatisodlingen slog igenom på allvar under 1800-talet kunde även sandrika marker nyttjas och potatisen kom att bli en karaktärsgröda för Listerlandet.

I byn Hörby på Listerlandet genomfördes storskiftet under 1790-talet. En av gårdarna, Hörby No. 74, tilldelades vid storskiftet sex skiften istället för som tidigare 123 tegar. Vid enskiftet i Hörby, 1816, fick Hörby No. 74 flytta ut ur byn. Jöns Jonsson hette den av de tre delägare vars mark kom att bli Hörby 6:2. Jordbrukets utveckling efter skiftet möjliggjorde för Jöns Jonssons svärson Per Svensson att uppföra en helt ny representativ gård i sten på ägorna 1841. Den äldre gården hade legat ca 150 meter längre söderut, något som påvisades under 1900-talet när kullerstenar kom fram ur jorden då åkern plöjdes. På 1850-talet tog Pers son Nils och hans hustru Karna Jönsdotter över gården.

Runt 1873 sålde Nils gården till Knut Persson från Mjällby. Efter Knut Perssons död 1916 tillhörde gården hans hustru Sissa fram till dennas död 1941. Knut och Sissas två barn, Nils och Erika, samt dennas make Axel Nilsson, tog då över gården, vilken de i praktiken redan skött i flera år. 1957 övertogs gården av Erika och Axels son, Seth Nilsson. Seth byggde 1958 ett nytt bostadshus vid Hälleviksvägen strax intill den äldre gården. Syskonen Erika och Nils bodde kvar i den gamla mangårdsbyggnaden till början av 1970-talet, efter vilket den stått tom. 1981 tog Sven-Axel Nilsson, Seth Nilssons son, över gården. Hösten 2002 påbörjades renoveringsarbeten på mangårdsbyggnaden i syfte att åter kunna använda den som bostadshus. Arbetena har utförts med stor hänsyn till det ursprungliga utseendet och med medverkan av antikvarisk expertis från länsstyrelsen.

Hörby 6:2 är en god representant för det byggnadsskick som uppstod på Listerlandet efter enskiftet. Den stora mangårdsbyggnaden är byggd på en hög källarsockel av gråsten med bostadsvåning i murat tegel. Den höga vindsvåningen användes för sädesförvaring. Byggnaden är mycket välbevarad och karakteriseras av sin vita puts, sin höga svarta sockel, de små symmetriskt placerade fönstren och det stora taket som skapar en massiv och monumental karaktär.

Mangårdsbyggnaden är byggd som ett salsplan med rummen runt en centralt belägen sal. Symmetrin är betydelsefull för uppbyggnaden av huset även om mått och avstånd inte är exakt desamma mellan varje fönster och vinklarna inte är helt räta. Det är helhetsintrycket som varit det viktiga för byggherren till gården. Såväl interiör som exteriör är välbevarade för mangårdsbyggnaden. De senaste förändringarna gjordes på 1930-talet och dessa var inte särskilt omfattande. Det är framförallt de välbevarade väggmålningarna och snickerierna i stora salen som bidrar till byggnadens kulturhistoriska värde.

Hörby 6:2 förklarades som byggnadsminne 2003.