Knut Eliasson

Andra Händelser och Attribut:

• Yrke: bonde
• Bosatt: Mörby 3 Eliasgården, Mjällby, Blekinge län, Sverige

Andra Händelser och Attribut:

• Yrke: bonde
• Bosatt: från 1848, Mörby 3 Eliasgården, Mjällby, Blekinge län, Sverige

Noteringar:

Födelse:
Dopvittnen: Bond. Lars Mattissons H. Hanna Knuts d-r i Mörrum. Test. Klockaren N. Knutsson & Nm. John Nilsson i Knutstorp. Hustru Elna Hans d-r & Demois. Elsa Lofgren på Elleholm.

Bosatt:
1/4 mtl.

Elias* gift Elna Nilsdotter den Ja, datum okänt. Elna föddes den 2 Feb 1822 i Sölve 3, Sölvesborgs landsförsamling, Blekinge län, Sverige; döptes den 10 Feb 1822 i Sölvesborg, Blekinge län, Sverige; dog den 11 Aug 1896 i Mörby 3 Eliasgården, Mjällby, Blekinge län, Sverige. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser och Attribut:

• Bosatt: från 1849, Mörby 3 Eliasgården, Mjällby, Blekinge län, Sverige

Andra Händelser och Attribut:

• Yrke: bonde
• Yrke: nämndeman
• Fastighetsaffär: fö 1815, Mjällby 5 Nygård, Mjällby, Blekinge län, Sverige
• Bosatt: från 1837, Mjällby 5 Nygård, Mjällby, Blekinge län, Sverige
• Bosatt: till 1837, Mjällby 2 Knutsbygd, Mjällby, Blekinge län, Sverige

Noteringar:

Stamfader för den stora "Månsa"-släkten.

Döpt:
Hemmadöptes. G Moder Sören Nilssons Hustru Mallena i Norjö. Fadd-r Jöns Jöransson och Sven Månsson i Ysane.


Fastighetsaffär:
3/16 mtl.

Död:
(1 dtr) [prästens parentes]

Måns gift Inga Knutsdotter den 26 Maj 1805 i Mjällby, Blekinge län, Sverige. Inga (dotter till Knut Persson och Hanna Larsdotter) föddes den 25 Mar 1787 i Hörby 5 Eskagården, Mjällby, Blekinge län, Sverige; döptes den 30 Mar 1787 i Hörby 5, Mjällby, Blekinge län, Sverige; dog den 19 Apr 1851 i Mjällby 5, Mjällby, Blekinge län, Sverige. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser och Attribut:

• Bosatt: från 1837, Mjällby 5 Nygård, Mjällby, Blekinge län, Sverige
• Bosatt: till 1837, Mjällby 2 Knutsbygd, Mjällby, Blekinge län, Sverige

Noteringar:

Enligt boken Listersläkten: "Inga var lik sin moder, Hanna Larsdotter, till utseendet och till sättet sin fader. Hon var ljus och kort till växten, under senare åren något korpulent, var frisk och hade ett blomstrande utseende. Inga säges också ha varit en av de mest begåvade i syskonkretsen".


Döpt:
döpt hemma. Bars af Bond: Ola Jönssons Hustru Pernilla Pers dott: i Istaby, Fadd: Bönd: Nils Larsson och Per Persson i Hörby.

Andra Händelser och Attribut:

• Yrke: bonde
• Bosatt: Ysane 4, Ysane, Blekinge län, Sverige

Noteringar:

Födelse:
föddes kl: 6. f. m.

Döpt:
gudm. Bodel Olufsd. Masse Olsons hustru i Mörrums Sochn och By. witn. Per Knutson i Hörby mellby Sochn, Truls Månson i Gustavst mörrums Sochn et.

Ola gift Botil Jönsdotter den 5 Nov 1775 i Ysane, Blekinge län, Sverige. Botil (dotter till Jöns Göransson och Karna Eskilsdotter) föddes den 25 Jan 1747 i Ysane 1, Ysane, Blekinge län, Sverige; döptes den 1 Feb 1747 i Ysane, Blekinge län, Sverige; dog den 9 Mar 1817 i Norje, Ysane, Blekinge län, Sverige; begravdes den 16 Mar 1817 i Ysane kyrkogård, Ysane, Blekinge län, Sverige. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser och Attribut:

• Bosatt: Ysane 4, Ysane, Blekinge län, Sverige

Noteringar:

Födelse:
föddes kl: 5. e. m.

Döpt:
gudm. Sissa Eskesdotter, Anders Åkesons hustru i Norje, witn. Jöran Jönson i Norje, Jöns Hindrikson ibm et.

Noteringar:

Övriga barn:
Malena, född 1777-11-29, död 1778-04-06
Karna, född 1787-09-15

Andra Händelser och Attribut:

• Yrke: riksdagsman
• Yrke: riksgäldsfullmäktig
• Fastighetsaffär: 31 Okt 1777, Mjällby 2 Knutsbygd, Mjällby, Blekinge län, Sverige
• Bosatt: från 2 Aug 1794 till 12 Okt 1809, Hörby 19-20 Knutstorp, Mjällby, Blekinge län, Sverige
• Fastighetsaffär: 24 Mar 1795, Hörby 19, Mjällby, Blekinge län, Sverige
• Fastighetsaffär: 22 Jun 1795, Hörby 20, Mjällby, Blekinge län, Sverige
• Bosatt: från 12 Okt 1809, Ramlösa, Helsingborgs landsförsamling, Malmöhus län, Sverige

Noteringar:

Känd som "Mjällby kung". Stamfader för Listersläktens "Sektare"-gren.

P övertog faderns hemman i samband med sitt giftermål och förvandlade dem till ett mönsterjordbruk, Knutstorp. Han blev snabbt en betrodd man i hemsocknen och hjälpte ortsborna med juridiska och ekonomiska angelägenheter liksom i frågor rörande jordbrukets förkovran. En resa till Finland 1783 för att undersöka möjligheterna att dit kunna sälja skogs- och jordbruksprodukter fördjupade ytterligare hans insikter i lantbruk och boskapsskötsel. Genom personliga initiativ bidrog P i hög grad till en ökad rekrytering av soldater från hemlänet inför kriget mot Ryssland 1788. Viktiga insatser gjorde han i samband med uppförandet av en ny kyrka i hemförsamlingen, och byggnadsprojektet bar i hög grad P:s stämpel. Han insåg också snabbt betydelsen av de rättigheter bönderna erhöll vid 1789 års riksdag beträffande möjligheten att genom skatteköp omvandla kronohemman som de brukade. 1790 medverkade P till att nästan samtliga sådana hemman i Mjällby inlöstes.

P representerade Listers härad på riksdagarna 1789 och 1792. Han var där aktiv och välformulerad. 1789 biföll han kraftfullt förenings- och säkerhetsakten samtidigt som han inte försummade att understryka hur hårt förslaget till bevillning drabbade bönderna jämfört med övriga stånd. Hans kritik ledde också till lindringar för bondeståndet. Vid 1792 års riksdag väckte P bl a förslag om landtullarnas upphävande under vissa villkor, ett förslag som antogs av riksdagen. Ett annat förslag gällde kronoskjutslegans bibehållande på förhöjd nivå. I hemliga utskottet tog han kraftigt ställning för utskottets förslag om bevillningens fortsättande tills statsskulden likviderats.

P var den mest aktive ledamoten i den stora hushållningskommission som arbetade 1793–94. Han sammanställde bl a ett förslag till "åkerbrukets upphjälpande" som han senare lade till grund för den Åkerbrukscateches eller Hjelpreda för landtmän som han gav ut 1800. Insatserna i kommittén belönades med en k medalj i silver.

P stod på 1790-talet på höjden av sin bana. I hemlänet var han något av en v landshövding och på riksplanet hade han gjort uppmärksammade insatser. Han hade emellertid skaffat sig många avundsmän, bl a inom det lokala prästerskapet. Även förhållandet till riksdrotsen Carl Axel Trolle-Wachtmeister, stor jordägare i länet, var spänt. Dessa faktorer jämte hans egen stridbarhet och ofta egenmäktiga uppträdande ledde till en rad motgångar. Genom uppdraget som fullmäktig i Riksgäldskontoret blev han, av allt att döma oskyldig, inblandad i det s k Tavelinska balansmålet, något som senare bl a vid riksdagsmannaval kom att läggas honom till last. I hemlänet anklagades P för att ha förfalskat handlingar och gjort sig skyldig till andra brott i samband med lantmäteriförrättningar. Några egentliga bevis för hans skuld presterades dock inte. En långdragen process om påstått sabbatsbrott ledde till ytterligare förödmjukelser för den självmedvetne P. Ett resultat av dessa rättsprocesser blev att P, som vid valen till riksdagarna 1800 och 1809–10 med klar marginal utsetts till riksdagsman, förvägrades delta i ständermötena. Vid det senare tillfället uteslöts han av sitt eget stånd.

Motgångarna ledde till att P 1809 beslöt lämna hemtrakten för gott. Han slog sig ned i Ramlösa utanför Helsingborg där han framgångsrikt drev ett jordbruk. Även i sin nya hembygd ansågs han kunnig och blev en uppskattad ledargestalt; bl a genomdrev han enskiftet. Vid "bondeupproret" 1811 bidrog han verksamt till att lugna sinnena. Inför riksdagen i Örebro 1812 valdes P en sista gång till ombud men uteslöts från bondeståndet efter omröstning. Som skäl åberopades de uppgifter och anmärkningar som tidigare andragits mot honom. P inskränkte därefter sina offentliga uppdrag till det lokala planet; bl a blev han nära 80 år gammal ledamot av kyrkorådet.

P var en av bondeståndets kraftfulla och intellektuellt rikt utrustade ledargestalter. Med sin mångsidiga begåvning gjorde han betydande insatser, främst i hemlänet men också på det nationella planet. Särskilt inriktade han sig på att utveckla jordbruket och därmed landets ekonomi. I sin åkerbrukskatekes underströk han nödvändigheten av förändringar i den kommunala, administrativa och merkantila lagstiftningen. Det var P:s framsynthet och idérikedom i kombination med inslag av stridbarhet och egenmäktighet som ledde till personliga motgångar i en omgivning och en tid som var mindre klarsynt. Källa: Knut Pehrsson, urn:sbl:7074, Svenskt biografiskt lexikon (art av Lars-Olof Welander)

Döpt:
honom bar till dopet hustru Inger Nills Pers i Ysana. Faddrar. drang. Nills Person, och Bengt Person af Ysana, Pigan Bengta Nills dotter i Ysana.


Fastighetsaffär:
Köpt gården för 3 666 rdr 32 skilling riksgäld.

Fastighetsaffär:
Köpt 3/8 mtl av Ebbe Ludwig Rosentwist och dess kära hustru Anna Beata Catarina Gyllenpamp samt svärmoder fru överstelöjtnantskan Gyllenpamp för 1666 riksdaler 32 skilling specie.

Fastighetsaffär:
Bytt Mattis Bengtssons och Olof Perssons 1/2 mtl Hörby 20 mot respektive 1/4 mtl Hörby 16 och 3/16 mtl Hörby 7.

Knut gift Hanna Larsdotter den 28 Okt 1774 i Mjällby, Blekinge län, Sverige. Hanna (dotter till Lars Ingvarsson och Kersta Rasmusdotter) föddes den 10 Sep 1748 i Nogersund, Mjällby, Blekinge län, Sverige; döptes den 16 Sep 1748 i Mjällby, Blekinge län, Sverige; dog den 25 Apr 1822 i Ramlösa, Helsingborgs landsförsamling, Malmöhus län, Sverige; begravdes den 5 Maj 1822 i Helsingborgs Maria, Malmöhus län, Sverige. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser och Attribut:

• Bosatt: från 2 Aug 1794 till 12 Okt 1809, Hörby 19-20 Knutstorp, Mjällby, Blekinge län, Sverige
• Bosatt: från 12 Okt 1809, Ramlösa, Helsingborgs landsförsamling, Malmöhus län, Sverige

Noteringar:

Se boken Listersläkten.

Döpt:
Henne bar till dopet hustru Nills Knuts af Någesund, Faddrar woro Eskell Ohlson af Håsaby och Pig. Marna af Håsaby.